Imorse så ville min 4-åring imponera på mig genom att visa hur många siffror hon kunde och hur långt hon kunde räkna. Hon slutade vid tjugosjutton. För det är klart att för henne så kommer tjugotio efter tjugonio och det är rätt så logiskt när man tänker efter. Vissa språk kör ju liknande saker.
Ta fransmännen med talet 97 till exempel - quatre-vingt-dix-sept Alltså quatre=4 vingt=20 dix=10 och sept=7 . Liknande på svenska skulle alltså bli 4 * 20 + 10 + 7. Jag undrar hur bra de där fransmännen är på huvudräkning egentligen ;)
Det är inte undra på att barn blir förvirrade av allt som är ologiskt. Inte heller undra på att äldre människor som har lärt sig hur det ska vara har svårt att lära om när utvecklingen går framåt.
lördag 27 februari 2010
fredag 26 februari 2010
Ingen proximal utvecklingszon?
Just nu läser jag ett par kurser på distans. Det är alltid lika roligt av flera anledningar.
Dels så är det kul med något som är annorlunda. Dels så är det härligt med nya utmaningar och nya lärare. Dels så får man ytterligare inblick och variation vilket utvecklar synen på tänkandet.
En av kurserna avviker dock lite. I de flesta distanskurser hittills så har det alltid uppmuntrats att studenterna tar kontakt med varandra och diskuterar frågor i de otal forum som finns tillgängliga. Så är inte fallet i den avvikande kursen. Där verkar tanken vara att studenterna ska arbeta helt ensamma och oberoende av varandra. Det känns konstigt eftersom man oftast lär sig väldigt bra tillsammans med andra och även av andra människors funderingar. Något som är ännu mera viktigt just på distanskurser över nätet.
Jag kan inte låta bli att fundera på hur kursansvarig lärare har funderat och jag ser fram emot att få ställa frågor om just detta när kursen är slut.
Eller finns det några fördelar med att lära sig något helt ensam?
Dels så är det kul med något som är annorlunda. Dels så är det härligt med nya utmaningar och nya lärare. Dels så får man ytterligare inblick och variation vilket utvecklar synen på tänkandet.
En av kurserna avviker dock lite. I de flesta distanskurser hittills så har det alltid uppmuntrats att studenterna tar kontakt med varandra och diskuterar frågor i de otal forum som finns tillgängliga. Så är inte fallet i den avvikande kursen. Där verkar tanken vara att studenterna ska arbeta helt ensamma och oberoende av varandra. Det känns konstigt eftersom man oftast lär sig väldigt bra tillsammans med andra och även av andra människors funderingar. Något som är ännu mera viktigt just på distanskurser över nätet.
Jag kan inte låta bli att fundera på hur kursansvarig lärare har funderat och jag ser fram emot att få ställa frågor om just detta när kursen är slut.
Eller finns det några fördelar med att lära sig något helt ensam?
lördag 20 februari 2010
Läromedelsslavar
Idag har det diskuterats. Jag och grannfrun som råkar vara lärare pratade om allt möjligt och gled in på läromedel och det faktum att vissa lärare följer dessa slaviskt. Grannfrun har en kollega som verkligen känner sig trygg i att låta eleverna göra en sida på matematik lektionen och sen ge efterföljande sida i läxa.
Min första tanke var att hennes kollega förmodligen var riktigt lat men under dagen har jag funderat över det hela. Är det verkligen så enkelt att det är lathet som gör det?
Kan det kanske handla om en viss övertro till böcker? "Någon annan har skrivit det hela och eftersom det är ett utgivet material så måste det vara bra att göra precis såhär." Som en slags mall att följa och gör man det till punkt och pricka så kommer alla elever att lära sig precis som de ska enligt läroplanen.
Jag tror tyvärr inte på mallar. Jag kan med nöd och näppe använda mallar eller schabloner till att stöppla färg i men oftast blir inte ens det okej. Ibland är det fel på själva mallen och ibland är det jag själv som gör att allting blir fel. Samma sak tror jag är applicerbart på individerna. För det är ju just det de är, eleverna. Individer. Ingen helt lik den andra. Eller som det sas i julkalendern 09 "Inte samma lika alla är unika."
Fast det är klart. Om man nu inte har en mall att följa så måste man själv ta ansvar för vad som händer och det i sig kanske är läskigt om man nu inte tror på sin egen förmåga som pedagog. Vad händer egentligen om eller när resultatet inte blir det förväntade?
Min första tanke var att hennes kollega förmodligen var riktigt lat men under dagen har jag funderat över det hela. Är det verkligen så enkelt att det är lathet som gör det?
Kan det kanske handla om en viss övertro till böcker? "Någon annan har skrivit det hela och eftersom det är ett utgivet material så måste det vara bra att göra precis såhär." Som en slags mall att följa och gör man det till punkt och pricka så kommer alla elever att lära sig precis som de ska enligt läroplanen.
Jag tror tyvärr inte på mallar. Jag kan med nöd och näppe använda mallar eller schabloner till att stöppla färg i men oftast blir inte ens det okej. Ibland är det fel på själva mallen och ibland är det jag själv som gör att allting blir fel. Samma sak tror jag är applicerbart på individerna. För det är ju just det de är, eleverna. Individer. Ingen helt lik den andra. Eller som det sas i julkalendern 09 "Inte samma lika alla är unika."
Fast det är klart. Om man nu inte har en mall att följa så måste man själv ta ansvar för vad som händer och det i sig kanske är läskigt om man nu inte tror på sin egen förmåga som pedagog. Vad händer egentligen om eller när resultatet inte blir det förväntade?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
