Nu sitter jag här med bara en vecka på mig. Inga lektioner under tiden så det är rätt mycket tid. Tyvärr hinner jag tvivla på mig själv flera gånger om. Inte för att ett U skulle vara förödande men det skulle vara jobbigt att inte bli klar. - Det går ju helt stick i stäv med att lära för framtiden. Allt jag upplever just nu är stress. Jag måste bli klar med min hemtenta för att slippa ha den hängandes. Det spelar mindre roll vad jag lär mig och större roll att jag inte halkar efter så att resterande kurser blir lidande så att mitt studieresultat blir så kasst att jag inte kan få låna pengar från CSN resterande tid.
Det går ju stick i stäv mot vad skolan ska göra. Det här med att kräva resultat är med andra ord ganska dumt om man verkligen vill vara säker på att folk lär sig saker. Å andra sidan så förstår jag att det behövs ngn slags kontroll för att folk inte bara ska gå och dröna.
Undrar om det inte finns ett bättre sätt att lösa det hela på?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
2 kommentarer:
Kanske lämplighetstest när man söker arbete?
Jag tror att det är mer effektivt som morot för att lära sig än vad proven på skolan är. Skolproven blir bara en anledning till att stoppa sig full med information som man sedan lätt glömmer.
Förlorarna är de som glider igenom skolan, de som struntar i att lära sig saker, och de som har lärt sig att plugga inför prov. Vinnarna är de som ligger inne med ett genuint intresse, eller är så drivna att de helt enkelt lär för livet i rädslan att inte få nåt jobb.
Rädsla kan väl vare sig vara en bra morot eller en bra grund att bygga ett intresse på?
Jobb finns det till alla, något jag försöker förklara för mina elever med syfte att avdramatisera betygshets och tentapress. Däremot, om du vill kunna välja och vraka, ja då får piskan vina över egen rygg emellanåt om resultat bra nog för nästa utbildningsnivå ska uppnås. När den nivån nåtts, ja då kan du välja; plugga vidare på universitet eller ta ett jobb i väntan på "bättre tider".
Proven ser m a o jag som det vi erbjuder som en väg att nå nästa väg och nästa väg. Lärandet är tyvärr separerat från det. Lärandet är livet, det livslånga lärandet som vi tillägnar oss i livet.
Bara lite spån...
//Kram Viktoria
Skicka en kommentar