Trött

Något som är lite av en chock fortfarande är att inte ha samma klasskamrater hela tiden på högskolan trots att vi går samma program. Visst ser verkligheten ut lite på samma sätt i och med att det blir nya ansikten även i vardagen och arbetslivet men en del ser man ju aldrig igen.

Det är väldigt konstigt och det bygger skumma relationer när en del människor bygger sin bekantskap eller snarare icke-bekantskap på att man kommer tillbringa en väldigt kort tid ihop med varandra. Det blir kortsiktiga relationer där folk ibland beter sig annorlunda mot hur de annars skulle göra- Men det är väl inte alls undra på egentligen eftersom det på sätt och vis inte är ett frivilligt umgänge. Att det dessutom händer saker i människors liv hela tiden som kanske gör att de hoppar av sin utbildning eller förlänger eller förkortar gör det hela dessutom ännu konstigare.

Jag har svårt för avsked och avslutade relationer även om det "bara" är en-termins-pluggkompisar. Jag gillar hela bunten och jag kommer att sakna allihop. Tur är att vissa hänger med längre så att jag slipper tappa alla på en gång. Breaks my heart varje gång.
Nu slog det mig precis att samma sak kommer att hända mig som lärare. Varje termin kommer elever att försvinna och jag kommer att behöva lära känna nya och sen upprepa det igen. Jag kanske borde söka hjälp för det här redan nu?

Jaja vad gör man egentligen i verkligheten?


Nu har jag för mycket på min att-göra lista och kommer att bli försenad med viktiga deadlines. Illa illa.

Avsked

Älskade kopp kaffe!

Imorse när jag njöt av ditt sällskap höll jag på att sätta dig i halsen när jag i en morgontidning läste att du kräver hela 140 liter vatten för att skapas.
Det är alldeles för mycket och för orimligt. Inte för att jag inte njuter av ditt sällskap för det gör jag oerhört. Du är det som får igång mig på morgnarna. Men du är inte värd 140liter vatten per kopp.
Härmed måste jag göra slut på vårt förhållande och det grämer mig lite. Jag tror att vårat förhållande inte är så bra för mig. Trots allt så är jag ju lite beroende av dig men det är nog bäst att vi går skilda vägar nu.

Farväl kära kaffekopp, jag kommer att sakna dig!

Läs även andra bloggares åsikter om kaffe