Läraryrketskomplexitet 1

Disclaimer: Det här inlägget kan innehålla grova generaliseringar som kan uppfattas stötande för vissa individer. Om du är en av dessa - ta ett djupt andetag och fundera på vad som verkligen betyder något här i livet. Om det här är en av de sakerna så förstår jag dig. Generaliseringar brukar oftast vara fel.

En sak som gör läraryrket komplext är att det innebär möten med olika individer. En sak som gör just mötet med individerna så komplext är att de är just individer. Ingen vill idag vara en i mängden. Alla vill vara idolstjärnor eller utviksbrudar eller bara helt enkelt få sitt uppmärksamhetsbehov tillgodosett. Att vara en i mängden är boring och ingen vill vara Svensson. Eftersom det finns så otroligt många sätt att synas på dessutom så verkar det som om sätten att försöka synas på blir allt mer desperata. Tonåringar som visar sig avklädda på nätet. Ungdomsgäng som slår ner andra ungdomsgäng eller varför inte alla som sysslar med självdestruktiva grejer. Det blir ganska mycket att ta hänsyn till som lärare. Fast det får ju inte sluta där. Lärare i skolan kan inte vara de enda som ser individerna i skolan. Deras behov verkar vara mycket större än att några "futtiga" lärare ska lyckas med att tillfredsställa det.

Det jag egentligen menar är att "it takes a village..." och att skolan verkligen är en del av samhället. Ett barn växer inte upp på egen hand. Skolan är inte barnets enda möte med omvärlden. Därför kan inte skolan fixa alla "problem" som dagens ungdomar har. "Problemen" är enbart ett resultat av att något inte fungerar som det ska någonstans i samhället och inte att det är skolan specifikt som har misslyckats.


Läs även andra bloggares åsikter om skolan, den mångtydiga skolan, den svenska skolan, dagis, människosyn, lärdomar, lärare, värdegrund,