tisdag 6 mars 2012

Ångest är en del av lönen?

Lite titt som tätt så funderar jag ganska mycket över mitt blivande yrkesval. Vill jag verkligen det här? Det är en ganska bra fråga. Det är ju ett ganska speciellt yrke. Jag kommer ständigt fram till att jag inte kan tänka mig att göra något annat. (Om det nu inte skulle visa sig att jag är riktigt dålig på det men så illa har det inte verkat hittills.. *host*) Lönen är förvisso ingenting att hänga i en julgran. Det har vi ju konstaterat tidigare. Speciellt inte med tanke på hur länge studietiden är och mängden studieskulder man drar på sig om man inte kan jobba samtidigt.

Nu är jag inne på frågan "Orkar jag med det här". Alla olika öden följer med mig hem och bränner på något vis hål i själen. När jag får kontakt med eleverna så är det fantastiskt. Men samtidigt så är det så tveeggat. För just nu känner jag så ofantligt mycket och varje öde känns ordentligt. Men det ena ger det andra på något sätt. Idag har jag fått rådet att stänga av och att inte ta med jobbet hem. Men hallå?!?! Ingen har berättat hur man gör då och jag tvivlar på att det är möjligt.

2 kommentarer:

Linnéa sa...

Jag hittade precis din blogg och tänkte bara lämna ett tecken på uppskattning! Själv sitter jag och pusslar med turordningen på antagning.se, men just nu, ikväll har du fått mig att lägga lärare högst upp. Igen. För att det finns så mycket man vill ändra på! Nej, man kan inte göra det själv... Men man kan inspirera (som du)! Kram!

Sanna sa...

Hej Linnea!
Va roligt att du gillar min blogg. Lärare är nog ett av världens roligaste och svåraste yrken. Jag stormtrivs med min VFU!
Hoppas att det går bra med antagningen! Hör av dig när du vet vetja!