Argh!
Jag har nu tillsammans med min kurskamrat försökt att rädda vårat gemensamma grupparbete från att haverera totalt. Vi blev övergivna rent arbetsmässigt av den tredje person som vi egentligen inte ville ha med ifrån början. Det kollektiva intellektet sa ifrån redan från början och vi var rädda för att den tredje personen inte skulle hålla måttet. Lite skämtsamt men halvt på allvar frågade jag om en akademisk referenslista när personen ifråga ville haka på våran uppsats.
Man får helt enkelt inte neka en person som kommer och vill göra ett grupparbete ihop eftersom man dels inte skulle vilja sitta i den situationen själv och dels så är det bara elakt att inte ge människor en chans.
Tyvärr så besannades våra värsta farhågor och den tredje personen lämnade in sin undermåliga del av arbetet långt efter det gemensamt överenskomna datumet för att sen undvika alla försök till kontakt och eventuella frågor. Särskilt illa blev det när jag och person #2 började fundera över hur mycket av texten som dessutom var plagierad. Det kändes helt enkelt inte bra.
Idag satt jag och person #2 och skrev om den 3:e personens del. Hela arbetet ska vara klart imorgon och inlämnat klockan 09.00 elektroniskt. Jag är otroligt besviken och har inte lärt mig att gilla grupparbeten mer men har i övrigt hopp om betyget.
Vi frågade dessutom våran examinerande lärare om hur vi skulle gå tillväga och fick svaret att frånvaron av arbete skulle märkas tydligt vid den opponering vi ska göra.
Härligt tycker den elaka delen i mig som mer än gärna vill se person #3 misslyckas grovt. Dels för att h*n hade mage att plagiera sin del i ett grupparbete och dels för att jag inte vill att någon annan ska få akademiska fördelar utan att lägga ner jobbet själv.
Hemskt tycker den andra delen eftersom det inte direkt har fått mig att gilla grupparbeten mer.
Mest troligt kommer jag i framtiden inte att betygssätta mina elevers kollektivt grupparbeten utifrån det färdiga arbetet de presenterar. Individuella betyg är bra. Grupparbeten som blir bedömda under arbetetsgång är bra. Kan motsatsen någonsin vara bra?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
2 kommentarer:
Ack ja, grupparbeten - den eviga stötestenen. När de fungerar så ger de ju så mycket, och när de inte fungerar är det rent katastrof för alla inblandade. Sällan når man något mellanläge mellan himmel och helvete.
Som lärare måste jag dessutom fundera över varför h*n som inte fungerade inte fungerade. Är det något i personens värderingar, är det arbetssättet, är det bristande rutin eller bristande kunskapsbas, är det något i personens privatliv som lagt hinder i vägen, är det just den här gruppen det inte funkade med eller är det helt enkel så att personen inte funkar i grupparbeten?
Med andra ord, är det något jag kan och bör göra något åt eller är det bara att acceptera att nähäpp, det funkade inte.
Det slipper man fundera på som student. Det är rätt skönt.
Undrar egentligen varför just grupparbeten används så ofta när det inte funkar merparten av gångerna?
Hur har man tänkt där egentligen?
Skicka en kommentar