måndag 13 juni 2011

Matematikinlärning - om att lära sig allting på en gång innan man kan det från början?

I detta nu sitter jag som en tok och försöker på kort tid läsa in en massa material om matematikinlärning. Allt detta för en tenta som jag ska göra inom en snar framtid. Det tråkiga är att jag enbart läser för att klara tentan. Jag tvivlar på att jag kommer att komma ihåg det på grund av att jag pluggar det så snabbt som jag gör. MEN jag kommer att komma ihåg det eftersom det rör grundläggande matematikinlärning för barn i samma åldrar som mina egna barn är. Då blev det helt plötsligt jätteintressant.

Nu sitter jag och funderar en massa över vad mina barn får lära sig på sin förskola och hur viktigt det faktiskt är med korrekta termer. De kör med matematikpåsar vet jag men sen då? Förvisso har jag funderat över det här med saker och tings korrekta namn tidigare. På något sätt så känns det som att det spiller över i stil med - "De ska ändå lära sig att hantera ekvationer sen så vi kan ju lika gärna använda oss av det i förskolan så att det blir lättare sen" - fast enligt den logiken så blir det ju svårare först och hur smart är det egentligen?

En sak i taget. Först de lite lättare och sen de lite svårare. Så tänker jag. Just nu

2 kommentarer:

Jenny sa...

Det här har jag funderat på, fast inte gällande matematiken. Det jag tänker på är språket.

Jag pratar med mina barn varje dag och jag använder "svåra ord". En del föräldrar reagerar och kan inte riktigt relatera till hur jag talar med barnen, men min bakomliggande tanke är den att "Idag ska vi köra in bilen på service" som koncept är precis lika svårt att lära sig som "Mamma ska fråga fabbron om han kan laga bilen". Barnen står vidöppna för språkinlärning, varför begränsa vokabulären?

Samma sak med matematiken tänker jag, fast allt i rätt tid förstås. Har man knappt greppat att ett äpple och ett äpple är två äpplen så kan det ju vara svårt att ta till sig att äpplen kan abstraheras och kallas för termer och att de där termerna tillsammans blir en summa.

Sanna sa...

Jag tänkte nog lite så med mitt första barn att det är lättare att börja med förenklingar. Bilen åkte till doktorn osv. Det slutade vi med ganska snabbt eftersom det blev ohållbart i längden. Dessutom så lär man sig oerhört mycket av sina syskon. Däremot funderar jag över vikten av att lära barn sådant som man inte själv kan apropå just matematikinlärning. Förskolepersonal som försöker lära barn olika former utan att själva veta vad de heter eller är. Då förlorar man nog en ganska viktig del utav hela grejen.

Men jag håller med dig i att det är viktigt att benämna saker med dess rätta namn.