Det viktiga trygghetsarbetet.

På min nuvarande arbetsplats så finns det en trygghetsgrupp som består av personal. Den träffas varje vecka och diskuterar mjuka värden. Det vill säga sådana saker som bemötande, trygghet, värdegrund och andra bitar som påverkar skolan och lärandet samtidigt som det inte alltid går att mäta det.

Vi försöker så klart. Bland annat med enkäter. Dessa är utformade på ett sätt som är svårt och långt ifrån elevernas egna språk. När man ska tala om för en digital enkät om hur man mår och måste välja mellan 1,2,3,4 och 5 så är det inte så enkelt. Den som har gjort enkäten har däremot gjort det enkelt för sig.

Alla valen mynnar ju ut i fina staplar och man kan prata om att man mäter det mjuka. Men det är inte så enkelt. För man måste ju förstå det också. Att det inte är helt enkelt att jobba med matematik om man samtidigt är orolig för att behöva gå förbi några elever när man ska hämta materialet i sitt skåp.

Tryggheten är ju en del utav de grundförutsättningarna som vi lärare förmodligen bara förväntar oss ska finnas i ett klassrum. Som en fint bäddad säng vi bara ska drömma om undervisningen i. Men innan den där sängen är bäddad så är det ju en massa fix som måste fixas.

Det är viktiga saker.

Jag sitter med i den där gruppen just för att jag vill vara med och bädda sängen. Den är viktig.