En sak som ligger mig varmt om hjärtat är det här med elevdemokrati. Jag minns några få detaljer om elevrådsrepresentanter och möten i skolan men inget ytterligare. På studiebesök i verkligheten så ser det ofta (tyvärr) precis ut på samma sätt som när jag gick i skolan. Eleverna ska få lära sig om demokrati under ytterst begränsade (kontrollerade?) former. Jag förstår naturligtvis att det kanske inte är så lätt att genomföra total demokrati men vad är det då som lärs ut?
Tar man verkligen tillvara på elevernas vilja om man fokuserar enbart på elevråd och liknande? Någonstans så tänker jag mig att dessa råd och grupper blir alldeles för abstrakta och representativa för de flesta. Får man chansen att välja en representant så får man samtidigt chansen att välja bort att själv vara aktiv. Det finns ju aldrig plats för alla elever som är intresserade i ett elevråd.
Då känns det lite som en miss.
söndag 28 mars 2010
Saknad
Jag saknar att studera men uppskattar att få en paus och samla tankarna. Jag behöver mer tid för reflektion men hur schemalägger man sånt egentligen? Skulle dagis acceptera att jag hämtar barnen senare än vanligt eftersom "jag har en sån jäkla bra reflektion på gång just nu." ?
Det är klart att man kan reflektera när man gör annat också. Oftast gör jag det när jag samtidigt lagar mat men hur enkelt är det att få ner det på papper just då för att bevisa att det har hänt? Ofta är det ju så med lärarstudierna. Man ska reflektera över saker i uppsatser. "Först tänkte jag såhär men sen så kom jag på andra tankar..."
Jag har svårt för att skriva på det sättet eller att ens tänka på det sättet. Det tar emot helt enkelt. Jag är ju samtidigt som jag tänker och reflekterandet sker automatiskt hela tiden. Då är det bra svårt att först stänga av automatiken för att sen få ner det på papper.
Hur jag än gör så blir det alldeles förenklat. Jag kan inte låta bli att dra paralleller till olika saker jag har sett i "verkligheten" vad gäller prov och allt annat som rör individernas försök till att visa att de besitter en viss kunskap. Andra grejer kommer helt enkelt ivägen för visandet och allting är för förenklat.
Det är klart att man kan reflektera när man gör annat också. Oftast gör jag det när jag samtidigt lagar mat men hur enkelt är det att få ner det på papper just då för att bevisa att det har hänt? Ofta är det ju så med lärarstudierna. Man ska reflektera över saker i uppsatser. "Först tänkte jag såhär men sen så kom jag på andra tankar..."
Jag har svårt för att skriva på det sättet eller att ens tänka på det sättet. Det tar emot helt enkelt. Jag är ju samtidigt som jag tänker och reflekterandet sker automatiskt hela tiden. Då är det bra svårt att först stänga av automatiken för att sen få ner det på papper.
Hur jag än gör så blir det alldeles förenklat. Jag kan inte låta bli att dra paralleller till olika saker jag har sett i "verkligheten" vad gäller prov och allt annat som rör individernas försök till att visa att de besitter en viss kunskap. Andra grejer kommer helt enkelt ivägen för visandet och allting är för förenklat.
torsdag 25 mars 2010
Två steg framåt, ett tillbaka
Nu är det lite motigt med studierna. Det kanske är dumt att göra för många saker samtidigt ... samtidigt så känns det lite som att det är vad jag förväntas göra i framtiden.
Jag känner nog ingen lärare (och jag känner ett flertal) som hinner med alla sina arbetsuppgifter på arbetstid. Finns det någon där ute som vet om någon? I så fall vill jag gärna ha tips om hur man gör
Jag känner nog ingen lärare (och jag känner ett flertal) som hinner med alla sina arbetsuppgifter på arbetstid. Finns det någon där ute som vet om någon? I så fall vill jag gärna ha tips om hur man gör
fredag 12 mars 2010
Böcker
Litteratur är viktigt. Skitviktigt. Min svägerska har precis hittat en bokserie som hon sträckläser. Jag är avundsjuk men glad eftersom hon hittade den i våra bokhyllor.
Hah och sen finns de dem som säger att böcker är fula och onödiga att ha framme. Vilka idioter...
Vilken lycka det måste vara att få föreslå böcker för individer och se dem läsa OCH uppskatta böcker och samtidigt få betalt för det.
För det är väl en del av arbetsbeskrivningen för en Engelskalärare?
Hah och sen finns de dem som säger att böcker är fula och onödiga att ha framme. Vilka idioter...
Vilken lycka det måste vara att få föreslå böcker för individer och se dem läsa OCH uppskatta böcker och samtidigt få betalt för det.
För det är väl en del av arbetsbeskrivningen för en Engelskalärare?
lördag 27 februari 2010
Barn är så logiska
Imorse så ville min 4-åring imponera på mig genom att visa hur många siffror hon kunde och hur långt hon kunde räkna. Hon slutade vid tjugosjutton. För det är klart att för henne så kommer tjugotio efter tjugonio och det är rätt så logiskt när man tänker efter. Vissa språk kör ju liknande saker.
Ta fransmännen med talet 97 till exempel - quatre-vingt-dix-sept Alltså quatre=4 vingt=20 dix=10 och sept=7 . Liknande på svenska skulle alltså bli 4 * 20 + 10 + 7. Jag undrar hur bra de där fransmännen är på huvudräkning egentligen ;)
Det är inte undra på att barn blir förvirrade av allt som är ologiskt. Inte heller undra på att äldre människor som har lärt sig hur det ska vara har svårt att lära om när utvecklingen går framåt.
Ta fransmännen med talet 97 till exempel - quatre-vingt-dix-sept Alltså quatre=4 vingt=20 dix=10 och sept=7 . Liknande på svenska skulle alltså bli 4 * 20 + 10 + 7. Jag undrar hur bra de där fransmännen är på huvudräkning egentligen ;)
Det är inte undra på att barn blir förvirrade av allt som är ologiskt. Inte heller undra på att äldre människor som har lärt sig hur det ska vara har svårt att lära om när utvecklingen går framåt.
fredag 26 februari 2010
Ingen proximal utvecklingszon?
Just nu läser jag ett par kurser på distans. Det är alltid lika roligt av flera anledningar.
Dels så är det kul med något som är annorlunda. Dels så är det härligt med nya utmaningar och nya lärare. Dels så får man ytterligare inblick och variation vilket utvecklar synen på tänkandet.
En av kurserna avviker dock lite. I de flesta distanskurser hittills så har det alltid uppmuntrats att studenterna tar kontakt med varandra och diskuterar frågor i de otal forum som finns tillgängliga. Så är inte fallet i den avvikande kursen. Där verkar tanken vara att studenterna ska arbeta helt ensamma och oberoende av varandra. Det känns konstigt eftersom man oftast lär sig väldigt bra tillsammans med andra och även av andra människors funderingar. Något som är ännu mera viktigt just på distanskurser över nätet.
Jag kan inte låta bli att fundera på hur kursansvarig lärare har funderat och jag ser fram emot att få ställa frågor om just detta när kursen är slut.
Eller finns det några fördelar med att lära sig något helt ensam?
Dels så är det kul med något som är annorlunda. Dels så är det härligt med nya utmaningar och nya lärare. Dels så får man ytterligare inblick och variation vilket utvecklar synen på tänkandet.
En av kurserna avviker dock lite. I de flesta distanskurser hittills så har det alltid uppmuntrats att studenterna tar kontakt med varandra och diskuterar frågor i de otal forum som finns tillgängliga. Så är inte fallet i den avvikande kursen. Där verkar tanken vara att studenterna ska arbeta helt ensamma och oberoende av varandra. Det känns konstigt eftersom man oftast lär sig väldigt bra tillsammans med andra och även av andra människors funderingar. Något som är ännu mera viktigt just på distanskurser över nätet.
Jag kan inte låta bli att fundera på hur kursansvarig lärare har funderat och jag ser fram emot att få ställa frågor om just detta när kursen är slut.
Eller finns det några fördelar med att lära sig något helt ensam?
lördag 20 februari 2010
Läromedelsslavar
Idag har det diskuterats. Jag och grannfrun som råkar vara lärare pratade om allt möjligt och gled in på läromedel och det faktum att vissa lärare följer dessa slaviskt. Grannfrun har en kollega som verkligen känner sig trygg i att låta eleverna göra en sida på matematik lektionen och sen ge efterföljande sida i läxa.
Min första tanke var att hennes kollega förmodligen var riktigt lat men under dagen har jag funderat över det hela. Är det verkligen så enkelt att det är lathet som gör det?
Kan det kanske handla om en viss övertro till böcker? "Någon annan har skrivit det hela och eftersom det är ett utgivet material så måste det vara bra att göra precis såhär." Som en slags mall att följa och gör man det till punkt och pricka så kommer alla elever att lära sig precis som de ska enligt läroplanen.
Jag tror tyvärr inte på mallar. Jag kan med nöd och näppe använda mallar eller schabloner till att stöppla färg i men oftast blir inte ens det okej. Ibland är det fel på själva mallen och ibland är det jag själv som gör att allting blir fel. Samma sak tror jag är applicerbart på individerna. För det är ju just det de är, eleverna. Individer. Ingen helt lik den andra. Eller som det sas i julkalendern 09 "Inte samma lika alla är unika."
Fast det är klart. Om man nu inte har en mall att följa så måste man själv ta ansvar för vad som händer och det i sig kanske är läskigt om man nu inte tror på sin egen förmåga som pedagog. Vad händer egentligen om eller när resultatet inte blir det förväntade?
Min första tanke var att hennes kollega förmodligen var riktigt lat men under dagen har jag funderat över det hela. Är det verkligen så enkelt att det är lathet som gör det?
Kan det kanske handla om en viss övertro till böcker? "Någon annan har skrivit det hela och eftersom det är ett utgivet material så måste det vara bra att göra precis såhär." Som en slags mall att följa och gör man det till punkt och pricka så kommer alla elever att lära sig precis som de ska enligt läroplanen.
Jag tror tyvärr inte på mallar. Jag kan med nöd och näppe använda mallar eller schabloner till att stöppla färg i men oftast blir inte ens det okej. Ibland är det fel på själva mallen och ibland är det jag själv som gör att allting blir fel. Samma sak tror jag är applicerbart på individerna. För det är ju just det de är, eleverna. Individer. Ingen helt lik den andra. Eller som det sas i julkalendern 09 "Inte samma lika alla är unika."
Fast det är klart. Om man nu inte har en mall att följa så måste man själv ta ansvar för vad som händer och det i sig kanske är läskigt om man nu inte tror på sin egen förmåga som pedagog. Vad händer egentligen om eller när resultatet inte blir det förväntade?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
