söndag 16 november 2008

Civilkurage

Det kan ju vara så lite egentligen. Samtidigt så gör det en sån stor skillnad.

Som på bussen när den lilla tjejen vill gå av men busschauffören glömmer att öppna alla dörrar.

"Hallå kan du öppna jag vill gå av här"
Hennes svaga lilla röst hörs inte.
Hon ger upp och går och sätter sig igen.
Jag vänder mig till busschauffören
"Öh äh du får nog öppna dörrarna, det var en liten tjej som ville gå av"
Jag vänder mig mot henne.
"Skulle du gå av här eller?"
Busschauffören öppnar dörren.
Den lilla tjejen kliver av.

Man måste vara vuxen för att vara en bra lärare. Då kan man inte bara blunda för allt som händer andra oavsett hur trivialt det kan verka.

Läs även andra bloggares åsikter om ,

2 kommentarer:

Tojjan... sa...

Guldstjärna i kanten till dig! Bra jobbat! Hon lär ju minnas att du hjälpte henne för resten av sitt liv. Och kanske hjälper hon ngn nästan gång, allt tack vare det du visade!

Sanna sa...

Hoppas kan man ju alltid att det gjorde lite skillnad iaf.
Ibland kan ju lite vara så mycket.