Lärare blir trötta på sina jobb. Vissa borde inte jobba kvar längre. De verkar utveckla något som liknar allergier mot sina elever. Min handledare IB har varnat mig indirekt för en lärare, utan att nämna några namn, och berättat om hur trött hon är på att komma in i klassrummet efter denna lärare. IB är noga med hur att fixa till klassrummet när lektionen är slut eftersom ett rörigt klassrum ger dåliga förutsättningar för lärande enligt henne. Tillfixandet sker inte av den trötta läraren. Hon har gett upp på allt. Jag trodde inte att det var så illa som min handledare ville få det till. Sen så talade jag lite med den trötta läraren i kafferummet.
Hon sa något som verkligen chockerade mig och gjorde mig ledsen.
Enligt egen utsago är hon så trött på sitt jobb att hon inte längre bryr sig om att lära sig namnet på sina elever längre.
Hon har flera år kvar till pensionen och kommer att träffa på flera klasser och beröra deras liv och framtid innan hon slutar. Det är så sorligt att jag inte riktigt vet vem jag tycker mest synd om.
Det får mig även att undra vad alternativet är för (gamla och) trötta lärare. Det är ju helt klart en fälla för dem att stanna kvar i ett yrke de inte längre trivs med och det är grymt mot deras elever. Men ska man kräva att de utbildar sig på nytt? För vilka pengar då?
I ett perfekt samhälle hade man tänkt på sånna här saker.
Läs även andra bloggares åsikter om den svenska skolan, lärare, skolan,
söndag 16 november 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
En lärare med ett halvTOMT glas hade svarat: "Jag tror att några bakomliggande förklaringar till trötta lärare kan vara nya reformer, återkommande förbättringar, ekonomiska omstruktureringar, kommunala arbetsgrupper, nya skolchefer, politiska vindar (skolan är ju de facto en politiskt styrd verksamhet), administrativa uppgifter och förändrade ramtider...Det i kombination med fler elever och färre pengar får att bli trött.
Jag säger inte så mycket i det läget. Vet ju att det är en förändrad skola idag jmfrt med ... igår... Men vad då då? O R K A vill man ju skrika ibland när gnällparaden marscherar fram i personalrummet...
Jag är så glad över din sajt, eftersom här kan jag gnälla av mig på de gnälliga och mkt annat som jag tycker om skolan. Känns mer låst läge på min egen blogg...Om du tänker som jag...
Kram Viktoria
Skicka en kommentar