Tvivel

Det kommer ibland fram lite tvivel på mig själv i rollen som lärare. Vill jag verkligen stå och se på när politiker hugger ner i skolans finansieringar? Vill jag verkligen behöva välja mellan att engagera mig tills jag går in i väggen eller vill jag riskera att råka bli en av de där trista lärarna som inte ens orkar lära sig namnen på sina elever?

Lönen är egentligen urusel om man tänker efter på hur mycket skit man kan få utstå från alla håll och kanter. Det är en ständig risk för missförstånd och elevgrupperna verkar bara bli större och större.

Trots allt det ovan nämnda så kommer jag inte på något annat som jag vill göra eftersom det känns viktigt på något sätt. Men vad händer om alla människor som tycker att skolan är viktig helt plötsligt försvinner på något sätt?