Proximal zone of development

Jag gillar PZD eller den Proximala utvecklingszonen som tanke men ibland så får det mig även att känna mig otroligt otillräcklig.

Som idag när barnen är bortlånade till morfar och jag och min bättre hälft sitter och tentapluggar i varsitt rum. Min bättre hälft studerar bland annat en mattekurs vilket är långt ifrån min starkaste sida. Nyss så ropade han något och lät glad och jag förstod inte ens hälften. Men jag försökte vara lite uppmuntrande sådär som man kan vara utan att vara med.

Men det dåliga samvetet kommer fortfarande. Jag kan inte hjälpa honom och bli hans mattepzd. Jag är det näst bästa i det här fallet. Jajaja tur att man inte behöver vara allt.